Självutveckling

Här behandlas ämnen som personlig utveckling, stresshantering, psykiskt välmående och tips för att må bättre helt enkelt. En viss mängd andlighet kommer också vävas in.

Hur mår man bra?

För att ändra hur vi mår måste vi ändra på hur tänker och känner som respons på det som händer oss i vardagen. Vi måste sluta reagera automatiskt på gamla sätt, och skapa nya beteendemönster som hjälper oss i stället för att stjälpa oss.

Lär man känna människor på djupet så inser man att de allra flesta har mörka delar i sin historia – saker som alltid kommer tillbaka och påminner dem om att livet är rätt tufft ibland. Deras egna små demoner. Jag har dem, och säkert du också. Är det över huvud taget möjligt att komma ifrån dessa?

Det finns säkert de vars signalsubstanser inte är i rätt balans och som får kämpa hårdare än många andra – men i de allra flesta fall är jag övertygad om att det är inlärda mönster och vanor. Jag tror att vi mår dåligt av följande anledningar:

  • Vi tror inte att man kan må annorlunda, det dåliga måendet har blivit tryggt och bekant för oss.
  • Vi tycker inte att vi förtjänar att må bättre, för att vi målat upp en bild i våra huvuden som målar upp oss som ovärdiga lycka.
  • När samma saker upprepar sig i våra liv så beter vi oss på exakt lika dant sätt varje gång och förväntar oss en förändring.

Det är förstås tufft att höra att man är personligt ansvarig om man själv mår dåligt. Men om det nu skulle vara sant, så vore det väl fruktansvärt att inte veta om det i så fall? För först när vi vet om att man själv skapar sina känslor så har man möjlighet att börja ta kontroll. Om du inte ens vill överväga idén om att ditt mående är skapat av dig själv så avsäger du dig en eventuell möjlighet till bättring – även om jag förstås kan ha fel. Men hur vet du att jag har fel innan du känt efter ordentligt?

black-and-white-woman-girl-sitting

Jag tror inte på idén om att analysera sin barndom och vältra sig i sina våndor och missöden i livet. Jag tror inte det finns någon lärdom däri om du inte aktivt försöker hitta någon. Om man fortsätter måla upp sig själv som ett offer så kommer smärtan alltid finnas kvar, och att det bästa man kan göra är att hitta känslor som skiljer sig från de dåliga känslorna så mycket som möjligt.

Jag säger att det bara är att välja att må annorlunda, men jag förstår förstås att det inte “är så enkelt”, för då hade du ju redan gjort det. Anledningen till att “upp med hakan” inte fungerar är inte att det är ett dåligt råd, utan för att man samlat på sig ett beteendemönster genom alla år som inte går att skriva över med att tänka lite positivt en stund.

Ju djupare programmerad man är att tänka negativa tankar desto svårare är det att komma därifrån. Det är kraften/fokuset bakom de nya positiva tankarna gånger tid som utgör hur lång tid processen kommer att ta. Man ramlar alltid tillbaka till gamla tankar – det är det lika bra att vi accepterar på en gång. Men tanken är att för varje misslyckat försök så går det lite lättare nästa gång, och det blir lite mindre obekant att må bra för varje gång. Och när du gjort det länge nog så kommer det att ske på automatiskt – precis som du “automatiskt mått dåligt”.

Kom ihåg att det inte finns några bra anledningar till att må dåligt. Jag vet att det känns som vitalt att tänka de negativa tankarna när man är nere i mörkret – för “de är ju trots allt verkligheten och att inte se dem är att stoppa huvudet i sanden”. Men när man väl är ute ur mörkret ser man att tankarna inte var lika verkliga längre. Fråga dig själv vad som tjänar dig i stället – när hjälpte dig en negativ tanke ur knipa senast? När var du senast beredd på en dålig upplevelse för att du tänkte negativt i förväg?

my_light_at_the_end_of_the_tunnel_wallpaper_jxhy

För att må bra behöver du:

  1. Hitta tankar som får dig att må dåligt. Försök tänka på hur du mår hela tiden, och lär dig känna igen när de första dåliga känslorna träder till ytan. Med lite övning kommer du upptäcka dem långt tidigare än du gör nu.
  2. Nu kan du börja se samband mellan vad du tänker och hur du mår – och du kommer upptäcka tankar du inte trodde fanns där, och tankar som påverkar dig mycket mer än du trodde. Kom ihåg att det inte finns några godkända anledningar till att må dåligt då inga av dessa hjälper dig på något plan.
  3. Sedan kan du börja öva på att stänga av tankar som får dig att må dåligt så tidigt som möjligt. Och kompensera med positiva tankar efteråt.
  4. Vänta på de positiva effekterna – och håll ut. Det kan komma direkt, och det kan ta flera dagar. Du kan räkna med återfall i månader efteråt, men kom ihåg att ett återfall inte betyder att du misslyckats – se det som en påminnelse om vad du inte föredrar.

Det är vad jag tror, och min erfarenhet säger mig. Har du andra upplevelser så dela gärna med dig.

Tjäna tid, och stressa mindre

Att stressa sig igenom uppgifter är ett bra recept för att arbeta långsamt och ofta helt missa målet. Genom lugn och planering kan vi bli oändligt mycket mer effektiva…

Måste allting gå så jävla fort hela tiden? Ibland verkar det som att det ska gå så fort att man fullständigt skiter i om slutresultatet blir långsamt. Ett typexempel är när mina hörlurar är fint ihopvirade, och jag har bråttom på morgonen och tänker att jag på något mirakulöst sätt skulle hitta en ny genväg och öppnar slingan på ett “smartare sätt”, och att det så klart blir knut direkt. Det där gör jag ofta, säkert ett par gånger i veckan… jävla idiot.

På arbetsplatsen finns det också många exempel att hämta, där man gör snabba lösningar för att göra en kund glad idag, eller för att tjäna en kvart, och får jobba flera timmar vid ett senare tillfälle på grund av det i stället. Eller vanligare, att man är stressad och därför är oförmögen att tänka utanför lådan, och gör en uppgift exakt efter instruktioner i flera timmar, och sedan inser att man kunde lösa det på ett helt annat sätt på väldigt mycket kortare tid. Eller ännu värre – att man inte hade behövt lösa det alls, utan att kunden bara inte förstod problemet riktigt.

Jag har lärt mig så många gånger i livet att man tjänar på att ta god tid på sig att planera en uppgift innan man utför den, likt förbannat missar jag det ganska ofta. Det händer att en kollega ifrågasätter något jag jobbat med länge, och föreslår en barnsligt enkel metod, så blir jag småsur för att jag inte kom på det själv. Jag vet att det känns som man slösar bort tid när man sitter och planerar något som känns självklart, men jag lovar att det är tiden värt i slutändan.

Planering är 80% av uppgiften

Planering är 80% av uppgiften

En annan sak jag ofta gör för att sätta krokben för mig själv är att planlöst försöka lösa ett problem på olika vis, flera sätt i minuten. Jag googlar, testar, går på intuition, snubblar, försöker igen, och minns sedan efteråt inte vad jag redan testat och inte. Ej heller kan jag se en överskådlig bild av vad jag gjort. Jag har upptäckt på senare tid hur mycket jag tjänar på att skriva ner allt jag tänker och kommer fram till när jag gör en uppgift. Även om uppgiften är enkel! När allt är nedskrivet så är lösningen ofta helt självklar, för man ser allt framför sig, vilket i alla fall jag inte är förmögen att göra i annat fall.

Så, för guds skull, sluta stressa, tillägna den mesta av tiden till planering, så kommer du tjäna massa tid och få gjort så enormt mycket mer.

Ibland tänker jag på munkar och asketer; på hur de varsamt gör allt otroligt noggrant. Allt från att tvätta händerna, till att vika en skjorta. Hur de lever helt i nuet, och upplever fem hundra gånger mer än jag gör varje sekund. Att de menar på att det viktiga inte är vad man gör utan hur man gör det. Jag struntar fullständigt i om det är en myt och en förutfattad mening – jag inspireras mycket av att tänka på dessa munkar 🙂

Konsten att få vad du vill ha

Hur ska du kunna kontrollera din omgivning och få vad du vill ha, om du inte ens kan kontrollera dig själv?

För mig handlar magi om att ha ett stenhårt fokus, och att arbeta hårt för någonting genom att använda alla tänkbara medel för att nå fram. Det behöver inte nödvändigtvis vara ritualer och hokus pokus. De flesta som söker sig till magi gör det av helt fel grunder. De tänker att magi är en slags genväg till att få vad de önskar, när magi per definition är just arbete.

Magi säger inte så mycket om hur man åstadkommer saker, mer än att det är ett fokuserat arbete. Och visst brukar man ju traditionellt se magi som ett andligt arbete, men det är en definition jag tycker har spelat ut sin roll lite. Närmar man sig magi på riktigt så närmar man sig också det andliga, vare sig man tänkt sig det eller inte.

Fysisk träning är ganska likt magiskt arbete på flera sätt. För att uppnå resultat måste man jobba fokuserat, och man måste ha tålamod nog för att orka göra obekväma saker i åratal. De flesta människor orkar inte i längre perioder, utan är inspirerade en kort stund och sedan hittar de på en bra ursäkt och gör något mindre obekvämt i stället.

Är du beredd att anstränga dig?

Är du beredd att anstränga dig?

Om en magiker vill ha muskler så skulle du hitta honom på gymmet både de dagar han är inspirerad och de dagar han misslyckats hitta sin inspiration. Du skulle se honom läsa alla böcker som fanns om ämnet, se honom prata med alla som har lyckats, och du skulle inte se honom där dygnet runt, för han har lärt sig vad överträning gör med en kropp. Du skulle inte heller se honom lyfta mest av alla, för han har lärt sig att teknik är viktigare än råstyrka. Han skulle äta precis rätt, och sova mycket, och nästan alltid skulle han tänka på sin träning, fokusera, drömma, önska. Han skulle tro stenhårt att målet är möjligt, att han förtjänar målet och att alla hinder på vägen dit bara är intressanta utmaningar.

Ovanstående gäller vad man än vill uppnå. Om du är ärlig mot dig själv och funderar kring de saker du vill uppnå men känner att du inte lyckats med ännu. Har du verkligen gett allt? Om du nu ville hitta en partner exempelvis, har du kollat på lämpliga ställen? Har du utvecklat din personlighet? Tror du att du förtjänar ett perfekt kärleksliv? Exakt hur många timmar i veckan spenderade du med att arbeta för att nå dina mål på något sätt? Nej, just det, du försökte ju bara de där två gångerna, fick nobben, skämdes, gick in i din dåliga självkänsla och gav upp, och hade ändå fräckheten att påstå att du försökt…

Vad man än arbetar med att uppnå som magiker så brukar det sluta med att arbetar med sig själv och sina känslor till sist. Oavsett om man vill förbättra sin självkänsla eller bara vill ha en ny TV. Man kommer att rannsaka sig själv för att hitta interna hinder; i alla fall borde man göra det. Nästan allt vi saknar beror inte på en utomstående avsaknad av detta, utan din egna brist och tro på dig själv och att det är möjligt. Vi får vara ärliga mot oss själva och inse att vi inte ens förstår oss sjävla i många situationer, och när vi inte förstår vårt eget beteende, så kan vi ju inte heller förstå på vilka sätt vi sätter krokben för oss själva. Så, jag är övertygad om att du kommer att arbeta med dig själv och komma i kontakt med en djupare del, även om du bara vill skaffa en schysst TV med “genvägen magi”.

Det undermedvetna

Hur kan du kontrollera din omgivning om du inte förstår dig själv?

Om magi klassats som ockultism och hållits i det dolda i hundratals år så är det inte för att hemlighetshålla förmågor för den gemene mannen, utan för att det inte varit lagligt att praktisera magi. Varför skulle magi behöva hemlighetshållas i en värld där befolkningen inte ens orkar motionera? Sedan har vi förstås de som utövat magi i åratal utan att se på det som magi. Jag tänker exempelvis på elitidrottare, eller forskare som dedierar sina liv åt en och samma uppgift.

Vad är viktigt för dig? Om du inte har uppnått det än, vad hindrar dig egentligen från att ge allt för att lyckas? Tror du inte att det är möjligt? Tror du inte att du är bra nog för att lyckas? Tror du inte att du är bra nog för att njuta av tillfredsställelsen av att få det? Orkar du inte? Har du inte tid? Skärp dig nu och ta tag i ditt liv. Om du inte tar vad du vill ha och blir vem du vill bli så kommer du aldrig att respektera dig själv.

Bakvänd metod för att slippa stress

Jag kom på ett kanontips till er som känner er stressade ibland och inte kan tänka er ut ur känslan…

Man stressar ju ganska ofta – det gör säkert du också. Jag vet inte hur du gör, men jag försöker att tänka på om jag är stressad eller inte då och då. När jag upptäcker att jag är spänd så vet jag att jag har gått åt fel håll ett tag och att jag måste göra något.

När jag är stressad känns min kropp spänd, hård, och det är som att kroppen inte kan tillgodogöra sig syret tillräckligt. När jag är avslappnad känns min kropp öppen, mjuk och fri. Oftast har jag försökt att tänka lugnande tankar, tänka positivt med det är inte alltid det fungerar. Ganska sällan faktiskt, för några sekunder efteråt, när man slutat fokusera på att vara avslappnad, är man tillbaka i de stressade spåren igen.

Vad andra tycker om mitt beteende eller vad jag säger kan vara stressande för mig exempelvis. Jag har spenderat en hel del tid med att sluta bry mig om sådant, jag vet på ett medvetet plan att de flesta inte bryr sig, och om någon misstycker så bryr jag mig inte särskilt. Men samtidigt finns det tydligen en del av mig som bryr sig väldigt mycket, för det kan göra mig stressad. Jag kan försöka tänka mig ur mina mönster, men det fungerar bara korta stunder.

Nu kom jag på ett effektiverade sätt! 🙂 I stället för att tänka lugnande tankar, så att kroppen ska bli lugn, så vänder man på det i stället. Fokusera på hur det känns när du är avslappnad i stället. I mitt fall; lugn, harmonisk, mjuk, öppen och fri. När jag försöker känna den känslan så omvandlas mina tankar automatiskt till positiva sådana, och jag förblir lugn i kroppen. Visst måste man komma ihåg att känna den känslan ibland, men det kräver väldigt mycket mindre uppmärksamhet än att tänka mentala tankar.

Relax, it's just life

Man ska inte ta livet så jäkla allvarligt hela tiden…

Nå elitnivå utan att öva ihjäl dig

För att nå framgång behöver du inte öva mer än alla andra, du behöver bara öva på bestämda tider och då göra det till hundra procent.

Violinist

Lindsey Stirling övar nog inte mer än du…

Jag ramlade över en väldigt intressant artikel, If You’re busy, You’re doing something wrong. Den pratar om Berlinstudien som utfördes i början av 90-talet, och som undersökte vad som särskiljde de allra bästa violinisterna från de “normalduktiga” violinisterna. Man antog att det som skiljde dem åt var antalet träningstimmar, vilket inte alls visade sig stämma.

I stället visade det sig att de allra bästa tränade lika många timmar om dagen som de mediokra utövarna. En sak som skiljde dem åt var däremot att de duktigaste bara tränade max två gånger per dag, och att de hade bestämda tider. De tränade även tre gånger så mycket när det gällde strukturerad träning; att metodiskt träna in de svåra bitarna.

Det visade sig också att eliten sov en timme mer per natt i genomsnitt, och att de var mer avslappnade än de mindre duktiga.

Jag tror inte detta bara gäller att spela violin, utan att det är applicerbart på det mesta i livet. Alla har vi något vi är duktiga på, och vi kan göra det flera timmar om dagen, men oftast är det ostrukturerat och man undviker förstås de tråkiga bitarna. Det är det här beteendet som gör att vi inte sticker ut ur mängden.

Att göra någonting ofta och mycket behöver inte leda till snabba resultat. Det krävs ett fokus, mätbara mål, och att våga utsätta sig för obekväma saker om man vill nå toppen…