Tonys magiska liv

Äntligen har det tagit fart igen! Jag har ringt runt som en dåre till olika körskolor i landet. Säffle, Oskarshamn, Halmstad, Kumla… (jag har försökt med orter där jag känner människor) och lite mer närbelägna ställen som Uddevalla och Stenungssund. Det har alltid varit något problem. Antingen har de varit obefogat negativa, eller så har de inte haft boende som är vettigt, eller så har de inte haft tid för mig förrän i Mars-April.

Hittade en bra sida där man såg folks betyg på trafikskolor till sist, och kikade där en del. Jag fick för mig att börja kolla i Göteborg, vilket jag inte gjort tidigare av flera anledningar. Exempelvis trodde inte att de hade intensivkurser här, jag ville fokusera bättre genom att åka bort, och jag ville undvika stadskörning i storstaden. Men allt sådant kändes mindre och mindre viktigt, ju mer problematiskt jag insåg att det var att ta körkort.

Körskolorna som låg på topp enligt folket, hade inte intensivkurser. Så ringde jag körskolan som ligger närmast mig av alla, 5-10 minuter med buss, vilka också fick väldigt högt betyg, och de hade faktiskt! De var dessutom ovanligt billiga, tillmötesgående, och framförallt så slipper jag resa bort och sova med främlingar. Ni får ursäkta, men jag tycker jag är värd lite högre levnadsstandard än att dela sovrum med folk i två veckor utan att ha något annat att göra än att plugga. Bara en körskola erbjöd egna sovrum, vilket var dyrare, och de kunde ta emot mig i slutet av Mars.

Så, jag är skitnöjd! Även om det är lite skrattretande att jag sökt land och rike runt och hittade körskolan jag drömde om på bakgården. Efter att ha frågat chefen, kollegorna och gjort en ledighetsansökan ringde jag upp körskolan och bokade v50-51 (8 dec – 19 dec). Jag ska in på måndag och visa upp mitt lämp (vilket så lägligt kom idag med posten!). Så, det börjar arta sig!

Risken är nog stor att jag inte är klar efter dessa två veckor i och för sig, vi får se hur snabblärd jag är. Annars får jag ta lite lektioner även efteråt. Mitt mål är att få körkortet i handen innan min födelsedag, i början av mars.

Funderar seriöst på att köpa en skruttbil när jag är klar, bara för att jag har råd och kan Fan va äg att bara kunna åka vart man vill, göra vad man vill, och inte vara beroende av andra när man ska köpa stora och tunga saker. Jag ser fram mot detta!!

Jag har jeans som är för stora. Jag har jeans som är för små. Men jag har inga jeans som passar just nu, jag har krympt förbi alla jag köpt, men inte tillräckligt för att komma i dom gamla jag sparat

Så jag fick köpa nya jeans, och lite andra kläder. Gött är det!

Det är ett ganska välkänt fenomen inom nyandlighet, att tacksamhet ger en vad man vill ha i livet. I stället för att be om att få något av någon högre makt, ska man helt enkelt vara tacksam över att man redan fått det.

När man tackar för något så antar det undermedvetna att det redan har skett. För enligt teorin är det själva känslan av bristen av något som gör att man aldrig får det. Känslan man strålar ut till världen är en känsla av saknad och otillräcklighet – och man får alltid vad man strålar ut, inte vad man säger verbalt.

Jag vet inte om universum svarar på våra känslor, även om jag upplevt indikationer på det många gånger. Det kan mycket väl vara som så att när vi är tacksamma så tänker vi positivt, och gör därmed positiva handlingar, som ger oss mer av det vi vill ha. Oavsett hur det egentligen ligger till, så gynnar det oss verkligen att vara tacksamma.

Jag har fokuserat en hel del på det här sedan igår, och jag mår så fruktansvärt mycket bättre än jag gjorde tidigare. Det känns som att jag är mer integrerad i världen, har större kontroll och jag det känns som att universum serverar mig det jag vill ha på ett silverfat mer eller mindre.

Igår fokuserade jag på tacksamhet över pengar, på att lyckas ta körkort, på det motsatta könet och i allmänhet. Idag fick jag typ 7000 mer än jag väntade på lönespecen Gammal övertid som jag trodde att jag redan fått, och jag kunde inte ana att det var så mycket. Självklart kan man se det som att det var oundvikligt att jag skulle få pengarna när jag ju jobbat för dem, men det känns lite sinnesrubbat att det sker dagen efter jag börjar leka med tanken att jag har obegränsat av allt jag vill ha.

Så extrapengarna täckte nästan hela jäkla körskolekostnaderna, fantastiskt! Detta är ju dessutom utöver min nya, högre lön. Så jag har väldigt gott ställt nu, och jag kommer att få det ännu bättre, och det är jag tacksam för!

Utöver det finns det en tjej jag är intresserad av som det går bättre och bättre med. Det är lite magiskt sådär. Samtidigt känner jag mig oberoende av hur det går, så jag har inte bråttom, och blir det inget så blir jag inte olycklig för det. Märker också större respons av tjejer i allmänhet överallt… särskilt idag då, sedan jag fokuserade på det igår

Jag tycker det är värt att nämna. Var mer tacksam! Börja med att vara tacksam över det du har, planera sedan vad du vill ha framöver, och börja vara tacksam över att du lyckats åstadkomma dessa saker. Även om du inte gjort det ännu. Vad har du att förlora? Det värsta som kan hända är att du mår riktigt bra över något som inte är sant.