Tonys magiska liv

Förra månaden gick jag upp ett halvkilo istället för att gå ner, det kändes ganska hemskt. Ett par veckor efter det så tröttnade jag på att det var så jävla svårt att gå ner i vikt, så jag tänkte börja med nutrielettdiet. I alla fall på vardagarna, men jag skulle äta lunch på jobbet också. Det har visat sig gå långt över förväntan!

Den här månaden gick jag ner 4,5 kg! Ändå har jag då fuskat rejält på helgerna. Det har varit saker på jobbet också, där det förväntats av mig att jag skulle dricka och äta gott. Dessutom så har jag bara hållit på med dieten halva månaden. Så jag kan väl bara säg att jag är jävligt nöjd, och att jag kommer fortsätta på det här sättet.

Hur länge får jag se, kanske ända ner till målvikten om det fortsätter gå så fort som det gör. Till nästa vägning vill jag väga 92! Det bör inte vara omöjligt, med tanke på att jag hålla på med dieten längre tid än förra månaden. Å andra sidan ska jag resa bort en vecka, och ha semester. Så vi får väl se

Jag har nått tre viktiga milstolpar den här månaden:

• Jag väger tvåsiffrigt! Det drömde jag så fruktansvärt mycket om när jag vägde kring 110. Men resan därifrån och ned tio kilo tog tid! Nu känns det inte fantastiskt längre, känns snarare segt att jag fortfarande är så fet Men ändå skönt.
• Mitt BMI kom under 30 (29,2), vilket innebär att jag nu för tiden inte klassas som fet, utan som överviktig. När jag började resan förra året så var jag nära 40, vilket är gränsen till farlig/extrem fetma.
• Jag har gått ner över 30 kilo sedan jag började. 33,6 kg för att vara exakt. Najs! Nu siktar jag mot 40.

Jag satt på bussen hit och funderade lite på alla människor som satt omkring mig. Jag tänkte på att man verkligen såg på många av dem att de var den där inåtvända typen. Typen som är receptiv men aldrig aktiv. Deras personlighet stör mig faktiskt lite när jag tänker på det, förmodligen för att jag har varit precis lika dan själv.

Deras version av framgång är att undvika jobbiga situationer, nya erfarenheter och saker de inte har kontroll över. De vill ha det som de har det, och de vill inte utmanas. Deras version av självutveckling är att läsa en bok, eller att göra en webbplats. Möjligen att resa någonstans, men inte för långt, i fall något händer…

Man tror att man bara har den personligheten, eftersom man trivs att leva på det sättet och det känns naturligt. Men sanningen är att det inte finns något som är naturligt för oss människor – det finns bara inlärda mönster. Jag trivdes att leva på det där sättet för att jag var rädd, och för att jag inte kunde tro på att jag skulle lyckas med saker om jag ansträngde mig. Livrädd för att misslyckas, helt enkelt.

Jag vet inte hur jag kom ifrån det där monotona zombielivet. Men jag tror det har skett i etapper. Att komma ut i arbetslivet var en rejäl skjuts i självutvecklingen. Där utmanas jag varje dag och måste fatta beslut som jag är osäker på, och jag måste göra obekväma saker. Det är vardagsmat, och då sprider det sig lätt även till den privata sfären.

En annan sak är att jag jämför sig med människor som har lyckats bättre än jag själv har gjort. Vissa människor kanske gräver ner sig och rättfärdigar sitt leverne med att påstå att de ändå inte vill ha det liv som de har. Men är man sann mot sig själv så fylls man av avund och längtan när människor har något som man själv önskar att man hade. Denna längtan har jag överfört till handling, i så stor mån som möjligt.

Döden för mig vore att umgås med dessa klena människor som jag beskrev ovan. Därför att det inte skulle föra mig framåt. Jag vill alltid umgås med människor som är mer framgångsrika än vad jag är, som ständigt påminner mig om hur bra man kan vara, om man lägger manken till.

När man är nere i träsket ser man framgångsrika människor som idioter, eftersom de aldrig stannar upp och njuter av det de åstadkommit, utan alltid vill på nästa sak i stället. En oändligt lång strävan, utan njutning, kan tyckas. Men så är det ju inte lyckligtvis. Det är själva resan som är rolig, och nog fan är det skönt att nå livsmål, men direkt efteråt ser man fram mot sin fortsatta resa.

Jag vill vädja till alla människor att göra saker de är rädda för. Skit samma om det går åt helvete, och skit samma om ni blir sårade. Det kan gå åt helvete, det är sant, men i 9 fall av 10 så för det en framåt, och man kan lära sig att älska sig själv. Inte på det där ”jag är bra som jag är”-sättet, utan att verkligen känna sig stolt över den man är. Det är världens bästa känsla, enligt mig.

Jag har bokat uppkörning i Oskarshamn den 7e juli! Min farmor bor där, tänkte våldgästa henne, och sedan se hur det går. Jag orkar knappt tänka på det egentligen. Men planen är att övningsköra som vanligt fram till dess, och på min semester har jag chans att plugga teorin ytterligare.

Nödvändigt

Lägenhetshyra	4425:-	Hyran varierar lite beroende på el/vattenförbrukning.
Mat	2314:-	Handlat 11 gånger.
Internet & Telefoni	934:-	Bredband, telefoni och mobilräkning. Sista avbetalningen på mobiljäveln, äntligen!
Spårvagnskort	435:-	Måste ju ta mig till och från jobbet.. Inte ungdomskortet längre
A-kassa	188:-	Ja, är väl viktigt eller nåt.
Summa:	8296:-

Extra

Körlektioner	3280:-	Bah!
Käkat ute	1867:-	Som vanligt en hel del.
Alkohol	1113:-	Klassåterträff på Resturang Valand, Sticky Fingers med massa vänner, och köpte rom+cider på systemet.
Tågbiljett	773:-	Jag och Jenny åker till Norrland 13 jun
Riskettan	750:-	Var tvungen att komplettera riskutbildningen nu sedan 1 apr, för att få ta körkort.
Blommor	414:-	Min älskling fick en välkommen-till-göteborg-blomma. Hon har flyttat nu <3
Foton	169:-	Foto från klassåterträffen.
Spårvagnskort	100:-	För resa till Ljungkile
Hårfärg	85:-	Kände för att färga håret lite mörkare. Nu vill jag ha ljusare hehe.
Bok	75:-	Köpte en bok i brist på annat, Konsten att läsa tankar.
Cigaretter	50:-	Ett paket cigg åt en kompis som hjälpte mig bära min nya soffa som jag fick
Summa:	8676:-

Totalt spenderat: 16972:-

Pengar på kontot nu: 31700:-

Analys: Man får vara ganska nöjd när man lägger 4000 på att ta körkort på en månad och sedan ha lika mycket kvar som man hade förra månaden. Och det är jag. Pengar utöver det vanliga är väl tågbiljetten och blommorna, och det kändes befogat och roligt.  Jag är generellt nöjd med den här månaden.

Jag trodde att mina pengar sakta rann mig ur händerna, och det är en jobbig känsla. Nu gick jag tillbaka historiskt i bloggen här och blev glatt överaskad Så är det inte riktigt alls. I november-december förra året gick jag från att ha ett kapital på 10 000kr ungefär till 37 000kr tack vare en rejäl löjeförhöjning. Jag har alltså inte förlorat mer än 6000kr sedan årsskiftet, trots att jag lagt oerhörda pengar på körlektioner, aldrig har snålat och har köpt roliga saker som kameror, blenders och dyra kläder. Nice!!

Men det är dags att hålla i pengarna. I och med flytten så kommer jag förlora en del pengar, det blir över 6000kr i dubbla hyror, och förstås den förhöjda hyran från och med då också. Jag kommer förmodligen förlora 4000 till i flytthjälp, och jag kommer vilja ha nya möbler. Jag har också bokat uppkörning, och kommer ta lite extra lektioner innan dess om möjligt, så där ryker väl 5000 till. Vore trevligt om jag kunde köpa en ny TV och PS3 när jag flyttat med, vilket gör av med ytterligare 10 000. Så, är jag pank sedan och har ett fint hem och körkort så får jag vara nöjd