Tonys magiska liv

Nej, det är ingen ny bluffdiet – det hände mig just. Nog för att jag kan pendla men det där var att ta i. Efter att ha fuskat med maten ganska mycket när jag reste till Koster förra helgen så gick jag upp 2 kg, vilket är helt orealistiskt om man tänker på hur mycket jag kunde tänkas ha ätit. Så det var bluffkilon, men jag vet inte varför de plötsligt smög sig på. Jag har fuskat med maten innan liksom… men bluffkilon rinner av lika lätt som de sätter sig.

Ons: 84,5 kg.
Tor: 83,5 kg
Fre: 82,5 kg
Lör: 81,5 kg

Det måste vara stressande för kroppen att vara med om det kan man tycka Men jag känner mig som vanligt. Eller igår var jag iofs lite skum i huvudet nån timme.

Aja, jag är inte överdrivet glad över att redan gått ner ytterligare ett kilo. Bluffkilon går åt båda hållen, och nu stundas helgen då jag ökar intaget lite grann Vi får se nästa vecka istället!

Sitter och äter frukost. 1 banan. 1 äpple. Fiberrika flingor, sojamjölk, linfrön, psyllisfrön och kanel. Mums för mig och maggen.

Trevlig helg!

Jag är inte överviktig enligt BMI-skalan längre!!

Det är helt jävla fantastiskt! Jag har längtat väldigt länge efter det här ögonblicket, och här sitter jag nu, jävligt nöjd med mig själv. Jag har gått från BMI 39,3 och där med snuddat vid sjuklig fetma (BMI 40). Jag gick ner till fetma och stannade där i 11 månader innan jag gick över till ”övervikt” . Då var jag nere i 101 kg. På övervikt har jag alltså legat sedan juni förra året. Det har tagit nästan lika länge att gå från fetma till övervikt, som det har tagit att gå från övervikt till normalvikt. Men så har jag inte varit lika disciplinerad heller…

Det jag strävar efter nu är att komma under 80 kg, och därmed bräcka mitt gamla rekord jag satte för 7 år sedan. Det var mitt mål med hela viktminskningen, och jag tänker klara det på två år (nästa månad firar bloggen tvåårsdag). Det roliga är att jag har kvar måtten (bröst, mage, röv) sedan dess, och jag har samma midjemått nu som när jag vägde 79,9 kg, samma bröstomfång, och 2 cm mindre i midjan. På så vis har jag redan nått det jag ville åstadkomma. Det var dessutom efter nutrilettdiet har jag noterat, så jag är i bättre form nu än då. Woo! Men jag ska iaf gå ner till 77-78 kg innan jag ökar kaloriintaget och tränar muskler.

Midjemåttet gick ner 3 cm den här månaden, vilket gör att jag ligger på 95 cm. Jag skulle nog vilja komma under 90 cm innan jag lägger om kosten egentligen, hmm. Det är rekommenderat max för män för att man inte ska öka sina chanser till hälsosänkning.

Jag har börjat äta mer råkost igen, men vägrar äta för stor del raw. Jag brukar börja lite lätt, men dras automatiskt in i att äta mer och mer. Sedan blir jag helt trött och frusen och måste ha energi. Den här gången hindrar jag mig själv. Mitt mål är att ligga kring 50 % frukt och grönt och resten helt vanlig mat – och samtidigt ligga under 2000 kcal om dagen. Helgen har jag inte bestämt hur jag ska göra med än, men jag hoppas jag kan hålla mig till det även då. Äter jag glass så ska det vara med 50 % jordgubbar, eller dylikt.

Jag vet inte vad det var som fick midjan att krympa plötsligt… om det är råkosten, eller om det är cayennepepparn jag har i téet, eller om det är alla extra fibrer jag stoppar i mig. Jag inbillar mig att allt detta renar kroppen ganska duktigt.

Annars tränar jag på som vanligt och så… Nu gäller det att gå ner 2,6 kg till nästa månad. Jag tror inte det är omöjligt eftersom jag den här månaden sabbade det två gånger. En gång en hel vecka då jag var sjuk, och förra helgen när jag var på minisemester och åt allt jag ville och kunde. Får inte ske några större misstag den här månaden! Under 80! Under 80!

Ni vet hur det är… man kämpar och kämpar i en timme för att bränna massa kalorier, så inser man att man förbränt ca 4 äpplen. Man tappar ju all tro och hopp just då. Är det värt det ens? Många tycker inte det, fast jag har tränat ändå för att det ger andra hälsovinster.

Men så såg jag på ”10 saker du bör veta om fettförbränning” på SVT Play, vilket hade ett väldigt intressant inslag om efterbränning som verkligen gav mig hoppet åter. En kille sprang i lagom hastighet i 1½ timme, varpå han brände 19 gram fett. Sådant kan mätas genom utandningsluft, ganska precis. 19 gram fett stoppar man i sig utan större problem dock. Men, man mätte hans utandningsluft följande dygn och det visade sig att han förbrände 60 gram fett mer än han skulle gjort annars, utöver träningsresultet!

Wow! Man förbränner alltså medan man ligger och sover, mer än man gör under själva träningen. Det förklarar varför träning ger sånt resultat vilket jag aldrig tyckt att det borde.

En annan intressant del av videon handlade om en kvinna som alltid varit överviktig, trots att hon tränat och levt nyttigt mestadelen av hennes liv. Hon åt inte mycket, och rörde på sig varje dag. Hon trodde att hon hade för låg förbränning, vilket är en väldigt ovanlig åkomma. De mätte, och nej, hon hade normal förbränning. De bad henne logga allt hon åt, och det kom upp till 2000 kcal om dagen. Något som hon alltså inte borde ha gjort henne överviktig.

Till slut framgick det att hon inte räknat med de kalorier hon fått i sig när hon småätit eller när hon ätit nyttiga saker, som fruktsallader. Folk förstår nog inte alltid att nyttig mat inte alltid gör en smal. Olivolja är jättenyttigt, nötter också, men de innehåller också sjuka mängder kalorier. Det var lite skönt att få det bekräftat att det är antal kalorier in och ut som räknas, och ingenting annat.

Jag har läst på lite om matspjälkningssystemet och tarmarna. Det har jag nog aldrig brytt mig om förut i mitt liv, jag har tänkt att levande bakteriekulturer var för gamla människor som drack alldeles för mycket kaffe. Men jag misstänker att det ligger mer sanning i detta än jag trodde.

Man har ju alltid sagt att hälsa kommer inifrån och ifrån det man äter. Så när man funderar lite så säger det sig ju självt hur viktigt det är att hålla magen och tarmarna i bra skick. Jag började läsa om diverse äckelheter som tarmsköljning och olika bieffekter av en osund mage.

Jag vet inte om det är för att jag är vuxen nog för att låta bli att göra radikala förändringar jämt och ständigt, eller för att jag tycker det vore förbaskat äckligt – men tarmsköljning vill jag gärna låta bli, även om det vore effektivt

Jag tror snarare på att ändra sin kost åt det bättre hållet och att ge magen några veckor för reperation.  Teorin är ju att det lagras massa gamla slaggprodukter i tarmarna som sätter sig som klister, och att detta är väldigt svårt att få ut. Det kan nog hända, men jag tror ändå inte att kroppen inte skulle kunna ta hand om det själv. När jag lärde mig om matspjälkningssystemet så fick jag reda på att det som puttas ut i tunntarmen är en degig massa, och att det i tunntarmen snarare blir till en smet. Det var ändå ”degig massa” jag var rädd för skulle fastna i mina tarmar. Så det kanske inte är så farligt ändå?

Däremot verkar det ju som att dålig mat trots allt påverkar matens väg genom kroppen mer än jag trodde, så jag kände att det var dags att bättra på det lite. Här är lite saker jag förbättrat i min kost:

• Fibrer tycks vara A och O för att magen ska fungera bra – så jag vill äta mer grönsaker och mer råkost än innan. Utöver det äter jag linfrön och psyllisfrön morgon och kväll vilket underlättar tarmarnas arbete.
• 95 % vegansk kost, äter mindre mejeriprodukter än förut.
• Jag läste också att cayennepeppar hjälpte till att hålla tarmarna rena, samt ökade blodflödet i kroppen – så jag har börjat dricka det i té. Det smakar helt okej tycker jag, ibland blir det lite väl starkt kanske ^_^
• Jag har också slutat dricka kaffe och jag har minskat på både svart och grönt té, och håller mig till örttéer.
• Och så rikligt med vatten förstås, som alltid.

Jag ska inte gå in på detaljer, men magen var ganska bra innan och nu är den ännu bättre. Om det har någon långsidig effekt på hälsan återstår att se.