När nuet känns otillfredsställande

Jag har inte skrivit så mycket på senare, jag är inne i en lite tuffare period i mitt liv där jag inte är lika inspirerad. Men jag försöker definitivt att må bättre hela tiden, och bloggen kommer inte dö inom en överskådlig framtid.

Det som rör sig i mina tankar nu är att jag vet att man inte mår bättre av omständigheter. Det vet jag för att jag fått så mycket av det jag önskat mig, utan att må bättre. Snarare tvärtom många gånger; för mig har längtan och drömmar agerat som en ren glädjekälla! Sakerna jag får av livet gläds jag bara korta stunder åt.

Man kan förstås tänka positivt, glädjas över det man har. Det fungerar ibland, men verkligen inte alltid. Det verkar finnas en faktor som jag inte hittat ännu. En faktor som gör att det är lätt att tänka och känna positivt ibland, och svårt och närmast värdelöst att tänka positivt andra gånger.

Kanske beror det på hur negativ man varit det senaste dygnet, veckan eller månaden? Eller är det biokemiskt, att hjärnan helt enkelt inte kan känna glädje trots att den ser ljust på saker? Jag vet verkligen inte, och om ni har tankar och idéer så lyssnar jag gärna!

Jag kan leva i nuet om jag vill, och stöta bort negativa saker i framtid och dåtid. Det har jag övat ganska mycket på. Men vad gör man när nuet känns ganska otillfredsställande? Vem är det som upplever nuet och känner det som att något fattas? Vad har detta mytiska väsen för referenser och krav och varifrån får han dessa om han nu verkligen lever i nuet? Vad fan är jag egentligen?!

Kommentarer

  • Skrivet av Jag ska leva!! | Tonys magiska liv, 4 October 2010 kl 19:05

    […] väldigt privat för mig, men jag tänker berätta allt från början i alla fall. Om ni minns förra inlägget så framgick det att jag inte mådde så jäkla bra. Det hela började med att jag kände mig lite […]

  • Skrivet av Cecilia, 18 January 2014 kl 04:24

    Känner igen mig mycket i det du skriver. Precis så där känner jag nu. Är en väldigt optimistisk person och kan vara i nuet men nu känns det otillfredsställande som sjutton, vet inget om något just nu. Men det jag gjorde nyss var att öppna fotoalbumen och tog fram lite kort på mig i olika åldrar, för jag ser alltid väldig glad ut på kort och när jag ser den livsgnistan så växer min styrka igen. Så nu ska jag sova med dessa bilder, så ska jag med den livsgnistan hitta det jag vill med mitt liv igen, så livet och nuet blir tillfredsställande igen. Kanske ett tips som kan funka, vad vet jag. 🙂

    1. Skrivet av Tony, 18 January 2014 kl 07:37

      Grymt att du hittade tillbaka! 🙂 Man får greppa vilket strå som helst som kan ta en upp när man är där nere. Egentligen tror jag det handlar om att bestämma sig för vem och hur man är. Om du ser foton på dig själv där du ser lycklig ut så inser du att du kan vara sån igen. Som att vi måste godkänna att vi kan vara glada innan vi kan bli det. Man får försöka att inte ha såna gränser över huvud taget. Vi kan vara precis hur vi vill, hela tiden 🙂

    2. Skrivet av Cecilia, 18 January 2014 kl 12:42

      Yes! Håller med dig. 🙂

Skriv en kommentar...