Att älska sig själv

I love meJag har försökt lindra stress ganska mycket på senaste, med diverse olika metoder. Försökt slappna av, både mentalt och fysiskt. Men så slog det mig medan jag diskade att stressen inte var grundproblemet, utan bara en konsekvens av något annat. Kanske skulle man hitta orsaken istället?

Så jag började rannsaka mig själv om vad som stressade upp mig, och kom snabbt på att det var rädslan för att inte duga, eller att göra fel. Kanske inte så mycket att faktiskt få skäll för att man gjort fel, för det är ju ganska sällsynt trots allt, men själva tanken på det. Jag tänker skitofta på hur andra ska tolka det jag gör, och om jag kan göra saker bättre.

Jag inte bara tänker, jag oroar mig faktiskt för att inte göra rätt, ganska ofta. Men började jag applicera dessa tankar på en annan människa istället för mig själv och undrade hur jag skulle känna för en människa som ständigt behövde anstränga sig för att ligga alla till lags. Jag hade bara velat krama om personen och sagt att dennes självvärde inte ligger i vad denne gör. Och så länge personen i fråga gör det bästa med hon/han har så kan ingen någonsin kräva något annat.

Ja, så tänker jag om andra. Varför i helvete gäller inte dessa tankar mig själv?! Varför är jag exkluderad från resten av de snart sju miljarder människorna? Jag dömer mig själv så jävla hårt hela tiden, även för saker jag omöjligtvis skulle kunna göra annorlunda med den information jag då hade. För jag tycker inte det viktiga är vad man gör, utan ens intentioner. Och mina intentioner är alltid, alltid goda. Gör inte det mig till en underbar, älskvärd person? Är inte alla underbara, älskvärda personer?

Det är en väldigt skön känsla att tänka att ens självvärde inte sitter i vad man gör, eller hur andra tolkar ens handlingar. Jag vet att jag gör vad jag kan! Vad andra än säger till mig så säger det mer om dom än det gör om mig, eller hur?

Alla människor gör bara det de tror är bäst, utefter de erfarenheter de haft i livet. Ingen människa är ond, det är bara glädjenivån som varierar och erfarenheterna i livet…

Kommentarer

  • Skrivet av kristina Nygren, 12 January 2011 kl 00:04

    Hej
    vilka kloka ord fick tips om din blogg av en annan bloggerska som heter marie
    lite synd att du är anonym inga bilder?? jag brukar inte kommentera de bloggarna, då man inte vet egentligen vem som skriver,.. men då du hade dessa kloka ord
    så gjorde jag det idag
    mvh kristina

    1. Skrivet av Tony, 12 January 2011 kl 07:47

      Kristina: Tack så mycket, roligt att höra! 🙂 Anledningen till att jag är anonym (sort of…) är att jag ska kunna skriva fritt utan att arbetsgivare ska kunna hitta mig under mitt namn på google osv. Jag vill även kunna skriva lite känsliga saker om mig själv och min omgivning som inte ens mina vänner bör få veta ibland.

      Foto finns, som du nämner i en annan kommentar.

  • Skrivet av kristina Nygren, 12 January 2011 kl 00:11

    Grattis till din stora viktnedgång läst tidigare inlägg av dig såg då att du har foto ! det måste vara svårt att kämpa med så många kilo,men bra gjort :))

    1. Skrivet av Tony, 12 January 2011 kl 07:48

      Kristina: Det är nog lättare ju mer överviktig och förbannad man är tror jag 🙂 Gäller bara att hitta en balanserad väg och hålla den i … 1-2 år.

Skriv en kommentar...