Tron på att man bör må dåligt

Som jag sagt tidigare i bloggen så tror jag att man får det man fokuserar på i livet. Oavsett om man tänker positivt eller negativt kring något så kommer man attrahera det till sitt liv. Det gör ju negativa tankar ganska farliga, eftersom man inte kan exkludera skapelser genom att säga "inte" till dem.

Den biten är ganska självklar för mig, och jag skiter i om ni tycker det är ogrundat, konstigt eller korkat. Så lever jag mitt liv, och mitt liv är bättre än de flestas verkar vara. Men hur som helst har jag kommit till ett vägskäl där jag inser storheten av att alltid tänka positivt.

Som ni ju vet är det lätt att glömma bort att tänka positivt ganska ofta, man faller in i gamla mönster. Men när man verkligen ger sig fan på att lyckas, så inser man hur jäkla långt ifrån alltid-positiv man är. Jag kan då och då fyllas av en dålig känsla, en expanderande tomhet i magen av orolighet på grund av något jag tänkt på. När jag inser att jag mår dåligt och tänker att jag borde tänka positivt istället inträffar nåt intressant...

Jag bestämmer mig ganska ofta för att jag borde tänka negativt, i alla fall i "det här fallet", för det är ju så berättigat. För, det är så illa att jag ju måste tänka ut hur jag ska undfly situationen, eller kanske hjälper det om jag sitter och grubblar över det en stund i alla fall? Jag vet inte vad det är för sjuk drift jag har att rättfärdiga ett beteende som gör mig olycklig.

Så, det är något jag håller utkik efter nu för tiden. Det finns aldrig en ursäkt till att tänka negativt. Det finns alltid ett sätt att tänka positivt kring allt. Varför skulle jag tänka något annat än tankar som gör mig glad? Även om Law of attraction inte existerar så bör man väl ändå välja tankar som gör en glad? Varför inte? Kommer du på någon anledning?