Personlig utveckling

Om hur vi kan utvecklas som individer, nå våra mål och hitta vår motivation.

Nöjd för varje framsteg du gör

Det finns två sätt att se på framgång. 1) Såhär är läget nu, och i framtiden vill jag vara såhär och sådär. Och 2) Såhär var jag förut, och såhär är jag nu. Att välja 2an gör en mycket lyckligare, har jag insett.

Ibland behöver man ha tokigt höga ideal att kämpa mot för att inspireras. Men oftast blir man bara uttömd av att tänka på så vis. Jämför man med hur det var för ett år sen, en månad sen och en vecka sedan så blir man istället väldigt inspirerad.

Jag brukade tänka att om man bara jämför med hur det har varit så utvecklas man långsammare än om man drömde om det högsta tänkbara och gjorde allt för att nå dit. Problemet är väl bara att man inte orkar göra allt hur länge som helst utan att få någon positiv feedback.

Risken är överhängande att man tappar motivationen. Det hände mig nyligen… jag började känna att det gick så otroligt långsamt att gå ner i vikt. Jag ville bli smal och muskulös där och då! I samband med detta blev det ett par fyllor, och plötsligt var det svårt att motivera sig till att äta det bästa tänkbara.

När man inte längre tror på att man kommer vara nöjd med sig själv nästa vecka för det man gör nu, så orkar man heller inte göra det. Så, det är viktigt att bli nöjd med det du är nu – så att du inte tappar motivationen och blir besviken i efterhand…

Njutning, smärta eller rädsla

Efter att ha lyssnat vidare på Tony Robbins “Get the edge” så kom jag fram till ett par saker idag.

Jag har tänkt i många år att de två största motsatserna i Universum är Kärlek och Rädsla, eftersom rädsla är orsaken till de flesta andra negativa känslor. Som hat, besvikelse, sorg osv. Medan kärlek är orsaken till de flesta trevliga känslor, som glädje, vördnad och engagemang.

Sedan började jag bry mig mer på motpolerna Njutning och Smärta, vilket jag tyckte var mer applicerbart på mitt liv. Jag insåg att alla levande ting, även växter och encelliga djur, dras mot njutning och flyr smärtan/obehaget. Det är den mest grundläggande kraften i alla organismer. Vi strävar efter det vi tror ger oss mest njutning. Skillnaden mellan oss och övriga djur är att vi kan gå omkring och tro saker, medan ett djur mer eller mindre vet vad den vill så är det bra med det.

Ganska ofta tror vi helt enkelt fel, då vi har lärt oss att tänka fel genom åren. Vi tror inte att vi vill ha något, av den enkla anledningen att vi inte tror att vi kan få det längre. Eller att vi inte orkar. Eller att något står i vägen. Vi kan ha hur mycket ursäkter som helst för att inte följa våra njutningar och drömmar. Det är här smärta kommer in i bilden!

Smärta uppstår förstås på ett fysiskt plan om vi skadar oss eller blir sjuka. Men mental och emotionell smärta uppstår oftast av anledningen att vi är missnöjda med oss själva eller vår tillvaro. Visst händer det att vi mår dåligt för andras skull, men det är inte särskilt ofta i jämförelse med hur ofta vi tycker synd om oss själva.

Det jag kom fram till idag var att smärta inte är någonting dåligt. Vilket betyder att det finns en poäng med smärta, men det betyder inte att vi inte ska fly från den. Faktiskt är hela poängen med smärtan att vi ska fly från den till någonting bättre. Utan smärta hade vi aldrig tagit tag i våra problem. Om allt bara vore gemytligt hade vi stått på samma ställe hela våra liv. Och det är uppenbarligen inte därför vi är här på Jorden.

Det finns två huvudsakliga sätt att fly från  smärta, det ena är fel, och det andra är rätt.

  1. FEL: Fly från smärtan genom att dra ner din självkritik. Genom att dra smålögner för dig själv, som “det är inte så farligt egentligen”. Eller om något är jobbigt så gör man något annat istället för det man ursprungligen ville, och negerar därmed den personliga drivkraften i livet.
  2. RÄTT: Man inser fakta, man inser att man är rädd. Det gör ont, det smärtar. Men man använder smärtan för att komma ur sitt dåliga beteende. Man ska inte fokusera på smärtan, utan på det man vill åstadkomma. Men med smärta som varningssingal vet man när man tagit fel stigar i livet. Försök inte lindra smärtan genom att linda in situationer i bomull!

Lider man av att vara överviktig exempelvis, för att man inte känner sig accepterad är alltså en taktik att bara umgås med feta personer, att säga till sig själv att skönheten kommer inifrån. Eller att tycka att man trots detta ser ganska bra ut. Acceptans är jätteviktigt, MEN, det driver dig inte framåt. Håller du på så här så kommer du förmodigen att dö som det fetto du är.

Du bör istället inse att du är överviktig. Se dig själv naken i spegeln. Tänk på alla situationer som du mått sämre av att ha din kroppsform. Fokusera på vad du verkligen vill uppnå i framtiden, och låt ingen misstro hindra dig för att börja jobba mot det NU. Om du tänker att du ska börja i morgon, så lever du kvar i ditt gamla tankemönster och kommer att misslyckas. Du börjar NU, och du ViLL! Annars vill du inte på riktigt – och det är därför du kommer misslyckas. Behöver du förbereda dig mentalt? Bullshit, du kan börja direkt. NU NU NU!

Alltså; Notera smärtan. Se varför den är där. Och gör sedan något åt den. Försök inte undkomma smärtan med minsta möjliga ansträngning så att du står ut med dig själv. Ta dig ifrån det som smärtar med kraft, beslutsamhet och disciplin! Du ska inte stå ut med dig själv, du ska älska och se upp till dig själv! Du ska vara stolt över att vara du!

Jag glömde…

Jag gjorde just bort mig lite inför mig själv. Jag har haft ett så starkt fokus på framtiden, med hur bra allting ska bli på senaste, att jag börjat försumma nuet. Jag tänker väldigt positivt, saker som “Nästa månad händer det, och om ett kvartal kommer jag vara såhär bra” osv. Men det är fel. Delvis fel i alla fall.

Man ska inte leva för framtiden, utan för nuet. Jag har ju bestämt mig för att arbeta med mig själv. Jag tyckte jag var duktig som åt rätt, drack rätt, motionerade och höll mig ganska nöjd. Men att inte äta tar ingen tid, tvärtom. Jag kan göra så mycket medan jag håller på med detta. Visst, jag läser i nån bok om ekonomi, och jag försöker fortfarande lära mig jonglera (viktigt maaaaah :D).

Men nu stallde jag mig frågan man bör ställa sig varje timme åtminstone – VAD VILL JAG ALLRA HELST GÖRA JUST NU?! Klart jag vill gå ner i vikt, och det håller jag på att göra också. Men det räknar jag med redan liksom. Men det jag verkligen vill göra nu är att arbeta på min personlighet, min karisma, min charm, mitt kroppsspråk och min retorik. Jag vill bli en sån där som alla älskar, ni vet. Som stjäl allas fokus när han kommer in i ett rum. Som gör alla människor glada och nöjda med sig själva.

Så ska jag köpa strängar till min gitarr som min polare ska få dra och stämma upp, så ska jag lära mig spela gitarr också. Det har jag alltid velat kunna göra. Kanske lära mig ta en ton själv också, jag har aldrig sjungit i mitt liv, ens i duschen.